Jag vet inte om jag har nämnt för dig att jag avundas alla som försöker fylla upp det tomma utrymmet i sin kalender genom att flitigt skriva upp födelsedagar, tvättid, tandläkarbesök och menstruationscykel. Hur underbart är det inte när man ser några prydligt uppradade punkter i Cartier-bläck på perfekt klorfritt papper!

Jag själv har istället problem med att få till mer blankt utrymme. Det blir till slut svårt att få plats med de sista punkterna som poppar upp i huvudet och som bara måste ner i kalendern, vilket slutar med att jag använder överstrykningspennor i multipla kulörer för att kunna urskilja det allra minsta och viktigaste. Inte för att jag har tid att måla tavlor och leka söt. Jag gör det bara för att jag inte ska missa något oerhört viktigt. Lite som terapi, eftersom min hjärna då blir fri från allt ansvar som kalendern istället får bära vidare på. Och det enda jag behöver göra är att komma ihåg att kontinuerligt fylla på med viktiga saker, så att jag inte missar att vattna blommorna och kamma håret. Så att jag inte glömmer att köpa mjölk på vägen hem och står där sen och blir alldeles torr i halsen och skör av kalciumbrist.