Alla Smärtans Dag
Idag en lördag som denna vaknade jag bustidigt. Sådär tidigt som man bara gör när man fyller år eller när det är julafton. Det var tyst i huset för en gångs skull och ljuset utanför låg i heligt sken. Jag försökte somna om men det gick inte. I någon timma låg jag och halvsov med ett fint pirr i magen. Förväntansfull över en extra kärleksfull dag som nu infallit i år igen. Den 14 februari. Precis som alla andra år.
Och som alla andra högtidsdagar ligger det alltid någon fin grundande berättelse i bakgrunden. Verklighetsbaserad vet jag inte om någon av högtidsberättelserna är, men blödigt vackra är de. Och det är dessa som får mig att gå igång inför högtider. Inte för att jag har koll på Valentine´s Day men jag kan nästan gissa att det var något helgon, möjligen en Sankt Valentin, som slog spinn på denna dag någon gång under mitten av ett 1800-tal ute i Europa. Så min önskan är att media inte riktigt infann sig så starkt den dagen eller några dagar innan, just för att jag blir ångestfylld av den kommersiella pressen - den som syns mest. Den som svärtar ner helgonet med svart bläck. Den som ständigt omringar dig när du sätter på tv:n, knäpper på datorn, läser tidningen, handlar mat, åker tunnelbana...
Så imorse när jag i godan ro dansat mig upp ur sängen, spelat på kaffebryggaren och fjättrat ner i soffan spricker hela mitt heliga lugn,
när jag ser Aftonbladets 10 tips på hur man gör bulle i ugn
Hur man överraskar med middag i kärlekens tecken
och hur man enligt experterna undviker skräcken
för att ge bort något fel
som bara en beige bh-överdel
Det är tydligen det som kallas för Alla Hjärtans Dag
Och stackars den som är ensam och vag
För han får också en massa singel-tips
På hur man till exempel ska knyta en slips
För att gå ut på en bar och charma
med flera leenden så varma
och sedan patetiskt svansa
efter de som bara är där för att dansa
Så där sprack det sista heliga för mig och jag bojkottar på allvar nu Alla Smärtans Dag och bestämmer mig för att istället visa min kärlek varje dag till alla vitala varelser.
Varje minut och var tredjedels sekund.
Och som alla andra högtidsdagar ligger det alltid någon fin grundande berättelse i bakgrunden. Verklighetsbaserad vet jag inte om någon av högtidsberättelserna är, men blödigt vackra är de. Och det är dessa som får mig att gå igång inför högtider. Inte för att jag har koll på Valentine´s Day men jag kan nästan gissa att det var något helgon, möjligen en Sankt Valentin, som slog spinn på denna dag någon gång under mitten av ett 1800-tal ute i Europa. Så min önskan är att media inte riktigt infann sig så starkt den dagen eller några dagar innan, just för att jag blir ångestfylld av den kommersiella pressen - den som syns mest. Den som svärtar ner helgonet med svart bläck. Den som ständigt omringar dig när du sätter på tv:n, knäpper på datorn, läser tidningen, handlar mat, åker tunnelbana...
Så imorse när jag i godan ro dansat mig upp ur sängen, spelat på kaffebryggaren och fjättrat ner i soffan spricker hela mitt heliga lugn,
när jag ser Aftonbladets 10 tips på hur man gör bulle i ugn
Hur man överraskar med middag i kärlekens tecken
och hur man enligt experterna undviker skräcken
för att ge bort något fel
som bara en beige bh-överdel
Det är tydligen det som kallas för Alla Hjärtans Dag
Och stackars den som är ensam och vag
För han får också en massa singel-tips
På hur man till exempel ska knyta en slips
För att gå ut på en bar och charma
med flera leenden så varma
och sedan patetiskt svansa
efter de som bara är där för att dansa
Så där sprack det sista heliga för mig och jag bojkottar på allvar nu Alla Smärtans Dag och bestämmer mig för att istället visa min kärlek varje dag till alla vitala varelser.
Varje minut och var tredjedels sekund.
Kommentera mera
Postat av: tess
Kärlek varje dag!!
Postat av: slavi
jag håller med du!! =)
Postat av: Anonym
Jag håller med! Högtider i allmänhet är väl bra, men de blåses upp så mycket. Många har stora förväntningar och så bli de besvikna.
Och liksom, alla hjärtans dag.. Lite komersiellt! Älskar man någon så syns det, inte bara en gång om året...
Trackback