Shit vad snuskig jag känner mig. Fast jag suger inte när jag tar den, utan jag brukar bita. Men jag känner mig så oerhört snuskig ändå. Folk vänder sig om efter mig. Ett förortsgäng med svarta Canada Goose jackor och rykande Axeparfym glodde. En jänta i min ålder synade mig starkt. En gubbe i blåställ kikade fram mellan stege och gavel. Och jag förbannades över att behöva ta i den mitt på ljusa dan och öppna gatan. Hatade åsynen av den - lagom diametertjock, rätt böjd och starkt associerande. Jag skyndade mig att bita på den. Inte slicka, nej det kan jag ju inte göra. Då känner man inte smaken. Så jag bröt av den, bet, snabba tuggor, bet mer och så vips låg den i magen.

Är det någon mer än jag som tycker att det är lite perverst att äta banan? Eller är det bara jag som har sådana kreativa associationer för mig? Det går helt enkelt inte att inte äta banan utan att det känns alldeles för snuskigt, sliddrigt med dess strängar man inte vill ha í munnen, som man drar av, som fastnar på fingrarna och som man kletar av sig på papperskorgens kant. Sedan är bananer som sagt alltid snuskigt böjda. Och det hela blir inte bättre av att jag tar fram den kolhydratrika frukten mitt på gatan eftersom energin börjar svika inför träningspasset. Jag skalar den med omsorg, särar på läpparna, omsluter toppen och tittar oskyldigt upp på förbipasserande samtidigt som jag biter av och tuggar förfriskt. Jag njuter av sötman och energin samtidigt som jag skäms så oerhört för min tabubelagda handling, för jag vet vad alla andra som ser mig tänker. För tänka sig att de tänker exakt likadant och perverst som mig! Och hur vet jag det? Jo, för jag ser aldrig någon annan som äter banan på öppen gata och ingen annan kan tugga i sig en banan med så stor omsorg som jag kan. Och jag känner mig alldeles, alldeles billig, pervers och sugen, på energi.

Så min nya taktik är att bryta av bananen på tre delar när den ska ätas. Det ser inte lika snuskigt ut. Men idag misslyckade jag totalt. Tanken var att den skulle delas i tre-mums. Men jag hade bråttom till träningen, tänkte mig inte för och bröt av den längst ner vid roten, slängde skalet, hade ett stadigt grepp och tuggade på illusionen av en snoppjävel.