Shit shit [shittshitt]; Ett samlat uttryck för nervositet i huvudet på Veronica som ofta infinner sig i en högt prestationsrelaterad situation. Personen i fråga ser ej negativt på den relevanta situationen utan finner sig tvärtom euforisk över det givna ansvaret.


Idag satt jag med mina kollegor (läs kompisar) i fikasoffan på jobbet och snackade om mitt ansvarsfulla miniuppdrag som hände mig någon timma tidigare. Vår nye VD kom fram och frågade om jag var haj på datorer. Jag hann bara svara ett så jiddrans osäkert; jaa, ehh, jorå... så var han redan iväg mot sitt rum, så jag följde snabbt efter som på givakt och försökte lösa hans problem med datorn.

Det jag berättade för mina kollegor i fikasoffan var hur man faktiskt känner sig i såna situationer när någon pondusperson ber om hjälp eller när man har ett omöjligt mission man inte tror sig klara (men ändå alltid gör det i slutändan). Utåt sett finner man sig überstabil och malligt lugn medan man sansat och pedagogiskt löser det fjuttproblem som kommit upp. Men det som hände inom mig i den situtaionen var känslan av ett; "shit, shit". Gång på gång under de fem sekundrarna kändes det så inom mig när jag ögnade igenom texten på skärmen och snabbt försökte förstå vad problemet var. Jag löste så klart allt och intalade mig tyst och VD:n högt att det blev bra och bad honom coolt att återkomma om han hade något problem eller behövde mer hjälp. Shit shit!

Så vi sitter där i fikasoffan och garvar åt situationen som jag precis spelat upp medan min kollega bland skrattårar kvider fram att hon så gärna skulle vilja vara i mitt huvud för en dag! Jo men då i den saliga sekunden, mitt bland garv, fredagskänsla och flumhet kommer min andre chef och ber om ytterligare hjälp som VD:n åter bett om. Givakt var det och så var jag iväg med kollegorna bakom mig i fikasoffan som garvade åt något som lät som shit shit. 
Denna gång var det ett shit shit på allvar.

Två timmar senare kommer jag ut från konferensrummet bland ekonomer och pondus och har inte riktigt fattat vad jag gjort där. Men jag klarade provet, eller rättare sagt så kunde jag hälpa till med en gedigen insats i grafisk form! Glatt går jag tillbaka till mitt skrivbord för att packa ihop mina grejer. Nästan ingen är kvar på kontoret så jag ringer min kollega -hon som ville vara i huvudet på mig- för att brätta om min stolta grej jag åstadkommit:

"Heeej beib! Alltså veet du vad som hände mig?! Och var är alla?"
"Nämen heej gumman! Klockan är fem, folk har gått hem, vad gör duu?"
"Du anar inte! Det var ett riktigt shit shit som hände mig!"
"Näe!!! Vaddå?! Hur länge???"
"Typ två timmar!"
"Vaa? Två timmar!!? Men du hade ju det också för någon vecka sen..."
"Va, nån vecka sen...??? Eller vad menar du?"
"Jo men... Menar du inte att du hade ont i magen och var på toa? Trodde du menade det när du sa shit shit."

Hahahaha! Shit va vi garvade åt det sen! Helt sjuk förväxling! Hahahahaha! Det är inte alltid så lätt med kommunikation.
Men om det vart så att jag nu faktiskt varit på toa i två timmar (och konstigt nog glömt bort tiden) börjar jag fundera på om man i så fall skulle dra av det på lönen som en sjukskrivning eller om man bara skriver upp det som lunch.